En kulturmiljö

I samband med att Stuvsta by storskiftas år 1782 flyttades en av gårdarna från byn till stranden av en vik vid sjön Trehörningen och gården kom att kallas Hörningsnäs.

Hörningsnäs och Fullersta var de gårdar inom kommunen där avstyckning och försäljning av tomter först började. Hörningsnäs villastad, belägen på gångavstånd från Huddinge station, exploaterades av AB Tomtförvaltning. En stadsplan upprättades 1919 av H G Torulf, Allmänna ingenjörsbyrån och fastställdes 1923 med undantag för tomtindelningen. När planen upprättades var tomterna till stor del redan bebyggda i enlighet med avstyckningsplanen från 1899. Tomterna var stora och husen i regel utformade med arkitektrita de villor i tidens smak som förebild. Tomterna utformades efter tidens ideal där ett boendeideal och tron på det hälsosamma i att bo på landet var vägledande. Bebyggelsen placerades naturligt in i den befintliga terrängen och det skulle finnas möjlighet att odla för eget behov på tomten. Det nuvarande gatunätet och kvartersindelningen överensstämmer i stort med den första stadsplanen för området.

De första villorna uppfördes 1905-1910 av bland annat dir Gideon Hydén, senare ordförande i kommunfullmäktige samt byggmästare Lennart Thunholm. Byggandet kom dock inte igång på allvar förrän kring 1912. År 1915 bildas Hörningsnäs villastads municipal samhälle, som det första municipalsamhället i Huddinge. Området omfattade 66 fastigheter med knappt 200 invånare. Till skillnad mot andra municipalsamhällen i Huddinge, däribland Stuvsta och Snättringe, där det var arbetare och lägre tjänstemän som byggde och bosatte sig. Var det i Hörningsnäs lite mer
välsituerade människor som flyttade in.

Området har successivt förändrats varsamt. På 1950-talet tillkom Hörningsnäs skolan i tidstypisk arkitektur i tegel. På 1960-talet tillkommer en radhusgrupp och området har kompletterats med ny villabebyggelse från alla decennier fram till 2000-talet.

Huddinge kulturmiljöprogram - Hörningsnäs

Kulturmiljöskriften 1996